Nässelutslag - vad är det, vem får det och vad kan man göra åt det?
Innehållsförteckning
Vad är nässelutslag - och vem drabbas?
Nässelutslag, också kallad för nässelfeber, är en hudsjukdom som yttrar sig som kliande utslag på huden. Utslagen består av röda eller bleka/vita svullnader på huden. Utslagen liknar dem man får efter att ha rört vid en brännässla. Nässelutslag kallas urtica på latin, och den latinska termen för nässelutslag är urtikaria.
Man skiljer mellan akut nässelfeber, som varar i mindre än sex veckor, och kronisk nässelfeber, där symtomen varar i mer än sex veckor.
Ungefär 20% av befolkningen får nässelutslag någon gång - kanske bara en gång eller som ett återkommande problem.
Alla kan få nässelfeber, både män och kvinnor, barn, unga och gamla. Akut nässelfeber drabbar oftast barn, medan kronisk nässelfeber är vanligare hos vuxna. Kvinnor har tre gånger större risk att få nässelfeber än män.
Hur ser nässelutslag ut - och hur känns det?
Nässelutslag kännetecknas av ett rödaktigt eller vitaktigt/blekt utslag på huden. Ofta är utslaget blekt i mitten och omges av en rödaktig ring. Där utslagen finns är huden lätt svullen. Svullnaderna i huden kallas också för vallar.
Nässelutslag kliar och svider och känns ganska obehagligt. Känslan påminner om att röra vid en nässla och bli "bränd". Även om det inte är trevligt att ha nässelutslag är det lyckligtvis en ofarlig hudåkomma, även om det kan se ganska illa ut just då.
Kliandet är mycket besvärande och kan påverka både sömn och dagliga aktiviteter. Om du har frekventa utbrott av nässelfeber kan det påverka din livskvalitet, vilket är anledningen till att du bör se till att få behandling för din klåda, särskilt i sådana fall. Vid vanlig klåda kan en klådstillande kräm vara lösningen.
Kraftig svullnad vid nässelutslag
I sällsynta fall kan svullnad också uppstå i den subkutana vävnaden. Om detta inträffar runt ögonen eller i munnen, på tungan, halsen eller läpparna, kan det påverka andningen och du bör omedelbart söka läkarvård. Tillståndet kallas Quinckes ödem eller angioödem, men är mycket sällsynt.
Svåra nässelutslag med svullnad i ansiktet kan orsakas av överkänslighet mot insektsbett. I detta fall är det också nödvändigt att omedelbart söka läkarvård.
Hur länge varar nässelutslag?
Nässelutslag kan uppträda inom några minuter och nässelutslagen (hudutslagen) kan flytta runt i kroppen inom några timmar eller till och med minuter. Det enskilda utslaget försvinner vanligtvis inom 24 timmar, men ett nytt utslag kan sedan dyka upp, vilket är anledningen till att det kan kännas som om utslaget fortfarande finns där.
Många människor kommer vid något tillfälle att uppleva ett isolerat fall av nässelfeber på ett begränsat område av kroppen. Dessa utbrott varar ofta bara i några timmar eller 24 timmar, varefter de försvinner av sig själva. Men om du fortsätter att få nya - och kanske svåra och långvariga - utbrott av nässelfeber bör du uppsöka läkare för att hitta en behandling för symtomen.
Man skiljer mellan akut nässelfeber, även kallat fysiskt nässelfeber, med symtom som varar mindre än sex veckor, och kroniskt nässelfeber, där nässelfebern är mer ihållande och symtomen varar mer än sex veckor.
Varför får man nässelfeber?
Man vet egentligen väldigt lite om varför människor får nässelutslag. Och i de flesta fall får vi aldrig reda på vad som utlöste utbrottet.
Några av de faktorer som kan orsaka ett utbrott av nässelfeber är följande:
- Medicinering, inklusive vissa typer av smärtstillande medel (NSAID), vissa blodtrycksmediciner, morfin och antibiotika.
- Infektioner, t.ex. virusinfektioner hos barn.
- Drycker och livsmedel, t.ex. nötter, ägg, mjölk och skaldjur, om du redan har en allergi mot dessa.
- Konserveringsmedel och färgämnen.
- Kyla, t.ex. kalla bad eller kall vind på huden (även känt som köldurtikaria).
- Sol och värme (även känt som solurtikaria).
- Tryck på huden under en längre tid (även kallat tryckurtikaria).
- Fysisk aktivitet med svettningar (även kallad kolinerg urtikaria).
- Kontakt med något du är allergisk mot eller något som har en toxisk effekt, t.ex. nässlor (även känt som kontakturtikaria).
- Psykologiska faktorer som t.ex. stress.
- Direktkontakt med t.ex. gräs eller pälsdjur som du redan är allergisk mot.
- Bi- eller getingstick om du redan är allergisk mot dem.
Hur kan nässelfeber behandlas?
Om det rör sig om ett isolerat fall av nässelutslag som snabbt går över av sig självt kommer läkaren sällan att undersöka saken närmare. I många fall kommer de inte att ta reda på vad som utlöste nässelutslagen.
Om du däremot upptäcker att du får nässelutslag om och om igen, och kanske också att utbrotten är svåra och långvariga, bör du uppsöka läkare för en undersökning, antingen hos din egen läkare eller hos en specialist. Läkaren kan utföra olika tester och undersökningar.
Ta bort orsakerna till nässelutslag
Om du får nässelutslag är det första och viktigaste steget i behandlingen alltid att ta bort den utlösande orsaken om det är möjligt. Mycket ofta går det dock inte att hitta orsaken. Men i första hand är det värt att titta på eventuella mediciner du tar och om du har en infektion. Du bör också fundera på om du har ätit mat som du normalt inte äter. Om du redan vet att du är allergisk mot vissa saker bör du naturligtvis undvika dem i första hand. Och om du t.ex. har badat i kallt vatten eller tillbringat mycket tid i solen kan du försöka undvika det i första hand.
Det är dock långt ifrån alltid möjligt att hitta en orsak - och då kan det naturligtvis vara svårt att ta bort orsaken. Istället behövs andra former av behandling om nässelutslagen kvarstår. I lindriga fall kan det hjälpa att helt enkelt kyla huden lite.
Behandling av nässelutslag med läkemedel
Din läkare kommer vanligtvis att föreslå behandling med antihistaminer för att hjälpa till med klådan. Antihistaminer finns också receptfria på apotek.
I särskilt allvarliga fall av nässelfeber där antihistaminer inte fungerar kan din läkare förskriva tabletter som innehåller binjurebarkhormon. Detta kan ha biverkningar, så det kommer sällan att vara lösningen.
Gravida kvinnor och barn kan använda antihistaminer, men rådgör alltid med din läkare eftersom inte alla typer är lämpliga. Om du upplever ett kliande utslag som liknar nässelfeber när du är gravid bör du få det kontrollerat för att se om det faktiskt är nässelfeber eller så kallad graviditetsklåda, som orsakas av något förhöjda leverenzymer.
Behandling med naturläkemedel och kosttillskott
Det är alltid bra att leva och äta hälsosamt, och i vissa fall kan en hälsosammare livsstil också ha en gynnsam effekt på dina nässelutslag. Det är därför bra att följa kostråden och äta mycket grönsaker, undvika vitt bröd osv.
Det finns också ett antal naturläkemedel och kosttillskott som sägs vara effektiva mot hudåkommor som nässelutslag. Det är bara att prova sig fram tills man hittar något som fungerar för en själv, om det är den vägen man vill gå. Många är till exempel förtjusta i naturläkemedel som innehåller tea tree-olja eller aloe vera.
Vad är kronisk nässelfeber?
När ett utbrott av nässelutslag varar i mer än sex veckor kallas det kroniskt nässelutslag. De flesta människor kan uthärda ett enstaka utbrott av nässelfeber som går över ganska snabbt. Men när utbrotten är långvariga, återkommande och till och med kan täcka stora delar av kroppen, blir nässelfeber ett besvärligt och mycket obehagligt hudtillstånd. Då är det nödvändigt att hitta en behandling som kan eliminera eller lindra symtomen.
Det finns olika typer av kronisk nässelfeber beroende på vad som utlöser utbrotten:
- Solutlöst nässelutslag. En sällsynt form av nässelfeber som är särskilt märkbar på kinderna och resten av ansiktet efter exponering för solen.
- Nässelutslag orsakade av tryck. Utbrott efter att huden har utsatts för långvarigt tryck från elastiska band, en tajt byxlinning och liknande.
- Dermografism, även känt som "skrivhud". När huden repas eller skrapas kan nässelutslag uppstå lokalt på platsen.
- Kolinerga nässelutslag. Efter fysisk ansträngning med svettning kan utbrott av nässelfeber förekomma, särskilt på överkroppen.
- Nässelutslag vid kontakt. Om allergiker kommer i kontakt med till exempel pälsdjur, gräs och vissa mediciner och livsmedel kan utbrott uppstå. Samma sak kan hända vem som helst efter kontakt med t.ex. nässlor eller en brandman.
- Kroniska autoimmuna nässelfeber. Detta är återkommande utbrott av nässelutslag där kroppen har producerat antikroppar mot sina egna allergiceller.
- Ärftligt angioödem. Detta är en mycket sällsynt och ärftlig sjukdom där en brist på ett enzym (C1-hämmare) kan orsaka mycket kraftig och återkommande svullnad.
För ytterligare frågor om detta ämne rekommenderar vi att du kontaktar din läkare.